Först och främst ska jag säga att detta är inte en vanlig kärlekskomedi. Inte ens nära faktiskt. Det är en klurig film att skriva om då den är väldigt svår att sätta fingret på. Den är marknadsförd som en sjukt rolig komedi men så är inte fallet och det gäller det verkligen att man vet om innan man sätter sig och tittar på denna. Jag säger inte att den inte är rolig för det är den men på ett väldigt speciellt sätt. Det är en mörk komedi som är filmad på ett annorlunda sätt då det zoomas in och ut och klipps hit och dit under konversationerna. Även stämmningen känns annorlunda så även om det visas lyckligt så får man en känsla av att nu händer det något skit men så gör det aldrig det. Mycket tack vare bakrundsmusiken som också inte är den gamla vanliga.



Jonah Hill och John C. Reilly lyfter filmen enormt med deras skådespel som känns väldigt genuint och får verkligen känslan av obekvämhet levererad när de är i samma rum då John (C.Reilly) känner att Cyrus (Hill) verkligen har något emot honom även om han verkligen försöka verka glad för Molly och Johns skull. Scenerna då de bara är de två tillsammans är mycket underhållande och jag hade hoppats på mycket mer av den varan. Det lite som slöseri av deras potential för de är grymt roliga skådespelare men fick inte riktigt vara det tillräckligt mycket i den här filmen. Men som sagt det är ingen vanlig komedi.

Det är väldigt mycket som inte är som traditionella filmer med Cyrus. Men funkar det då? Jadå jag tycker det. Filmen är inte dålig, den är faktiskt bra. Men ni får inte förvänta er att skratta ihjäl för så rolig är den inte, men ett gott skratt någon gång under filmen lär dyka upp. Budskapet är det största i den här filmen, inte komiken. Den berättar en bra histora om förändringar ,att kunna släppa taget om någon och samtidigt kunna släppa in någon ny människa i livet. Filmen är ingen måste film direkt men den är ändå bra som sagt. Om ni ska se den så är det definitivt ingen film ni ska se med kompisgänget. Se den själv eller någon du har mycket gemensamt med. Och glöm inte att den inte ska ses som en komedi! Men garva kommer du till viss del ändå.

Vad tycker du om texten/filmen/betyget? Kommentera och diskutera!

/MS